fredag 21 december 2007

21 dec


När man är i färd med att sätta krokben för sig själv, kasta allt överbord, fly landet, bränna broar och rep i båda ändar, kasta in handduken, sukta efter gröna gräset, gå över ån, såga grenen man sitter på, äta kakan och ha den kvar ... så kan man tänka på åsnan och näktergalen:
Och jag kan faktiskt inte låta bli att undra, varför det skall göras så mycket väsen just om honom och varför just hans kärleksöde mer än andras framkallar så allmän medkänsla. Vad vet vi egentligen om honom? Vad kan vi förstå av hans känslor? För min del kan jag inte ens begripa vad som omöjliggjorde hans kärlek till Xenea. Såvitt jag förstår så var de praktiskt taget lika stora.

1 kommentar:

Maria sa...

Nu åker jag snart till ett datorfritt larsgatan. Så, god jul, vi ses snart i gbg!