20 dec

Jag åker hem till de gamla, de berättar hur kärleken är, de säger "har du sett min gamla gubbstrutt som står och dammar i ett hörn", de visar en överarm som är skrynklig men en bild av henne. Över finska pinnar, under putsat tenn, sveps historien om att vakna mitt i natten och cykla till folkparken, fast man inte dansat i sitt liv, för hjärnan dunkar att man måste. Se henne i lottståndet, "ja vinner jag gifter vi oss", och så fick det bli. Det är alldeles banalt men fullkomligt självklart.

Cellolärarinnan på några och nittio som minns dova duetter på verandan till gryning, och hur klangen aldrig får fäste i ensamhet. Det enkla har alltid slagit rot, det som säger "Darling sweetheart, you are my avid fellow feeling", eller Chris & Cosey: "I was never like this when I'm not with you", eller Montt Mardié: "Mitt hjärta är alltid där du är", Virginia Woolf: "It is too good to be true- that L & I are going to dine alone tonight".

Eller detta: "I've never loved no one the way that I love you"; enskilda ord som sväljs av stoppordlista, men fras som betyder allt.

paul simon - late in the evening (dj spun edit)